6 dec. 2016

I bilköpartagen. Igen.

Jamen ni vet ju, att bilen är krockad och står på verkstan. Och ni kanske minns att jag letat bilar förr? Sist tog det flera månader innan jag hittade en bil i rätt prisklass som motsvarade mina förväntningar.
Ni kanske tycker att "det är väl för fan bara att köpa en bil?" Ja, men så är det kanske. För andra.
För mig är det mer som en stor klump av ångest i magen.

För det första så vill jag inte att bilen ska ha gått allt för långt. Den får inte hellre vara äldre än den gamla (2006).
Den ska helst gå på bensin eftersom skatten på många dieselbilar är svindyr.
Den ska inte vara vit och inte röd.
Det ska helst vara en kombi.
Den ska ha motorvärmare, sommardäck. dubbade vinterdäck och stolsvärme för kalla stjärtar.
Viktigast av allt: det ska vara automat och bara det kriteriet tar liksom bort 80% av alla bilar på marknaden.
Den ska inte vara sprillans ny och helst inte kosta mer än 150 tusenlappar.

Om jag då kollar på blocket i angränsande län till Norrbotten, med dessa kriterier, då får jag en resultatlista som inte är allt för fläskig att gå igenom. Problemet är bara att där finns en massa små bilar vilka alla går bort (prova (inte) krocka själv ska du få se varför små bilar inte är att föredra).
Dessutom vill jag inte ha en Ford, inte en Skoda, inte en...kommer inte på något mer.
Det gör däremot inget om min nya bil drar mycket soppa, det är jag van vid från min väldigt törstiga Saab.
Ett plus i kanten vore det om registreringsnumret var hippt, typ MEJ (Malin Elisabeth Juhanisdotter) eller HEJ eller NEJ eller TJO eller FIS eller OOH eller AAH eller liknande. Men någonstans måste jag dra gränsen.

Imorgon köper jag en bil. No matter what. Nej, det gör jag inte, men helst imorgon och allra senast i början av nästa vecka.

Just nu har vi en hyrbil på gården, via försäkringsbolaget. Superspacig VW som jag inte ens klarar av att starta eftersom den inte har en vanlig nyckel som man vrider om. Jag trodde det räckte med ett klick på "on" men då var det tydligen dieselvärmaren som startade.

En annan nackdel med att krocka är att man får ont i huvudet av alla samtal som ska ringas till höger och vänster.
Bärgningsbil för att forsla bort bilen. Försäkringsbolag, och försäkringspapper att fylla i (10.000 saker att förklara, rita, skriva ned, hjälp!), verkstaden, verkstaden i Luleå, försäkringsbolaget igen och igen och igen. Och igen.
Det kommer dröja tills efter jul innan jag ser pengar på kontot, tur för alla barn att jag redan var klar med deras klappar.

P.S Det här skrev jag för flera dagar sedan men glömde att publicera. Det är ny vecka nu men ingen ny bil står på gården. Men det gör det imorgon. Efter många om och men och hit och dit så bestämde jag mig för en rackare till slut. Det blev inte som jag tänkt mig och den är stor och läskig att köra men antar att det är en vanesak. Registreringsnumret är fel, färgen är densamma som den förra, försäkringen kostar alldeles för mycket, den är av samma årsmodell som min krockade bil (som jag saknar fastän den var helt störd i skallen mellan varven) men resten blev utifrån mina önskemål.

2 kommentarer:

kaatariina sa...

Lycka till med det framtida bilköpet! Man får vara kräsen :-)

Tantaluran sa...

Tantaluran önskar en God Jul!