26 apr. 2015

Frosseri

Oj, det vart ändå längesen sist. 12 april och så plötsligt blev det 26 april.
Det har hänt mycket sen sist, säkert 22 saker men jag får berätta om det en annan dag.
Idag vill jag skriva om mat.
Jag känner att hela mitt liv (eller i alla fall 30%) går ut på att laga mat. Allt figurerar kring mat och kost och handling.
Varannan vecka handlar jag för 300 miljoner, planerar matlistor och lagar därefter också. Eller, vi, lagar mat. Inte bara jag. Men oftast jag för att jag tycker om det.
I går grillade vi korv ute. En hel jävla ring. falukorvsring. Det blev NOLL korvskivor över. Jag hann få en tugga av Nellies rester.
Sen grillade vi hamburgare till middag. Alla bara åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt och åt. När alla barn ätit färdigt så sa jag att jag börjar gråta snart om jag inte får mat.
Så gick jag upp och la mig i sängen och tyckte sjukt synd om mig själv.
För hur många kilo mat jag än tycks laga så räcker det aldrig till mig. Hur mycket jag än tänker på att ösa på i kundvagnen så räcker inte 55 kilo kyckling till alla. 10 liter mjölk räcker under helgen. 1 megafralla räcker i 2 dagar.
Dan får nästan aldrig mat han heller. Vi delar på ungarnas rester men sen har han den fördelen att han vaknar på natten och går upp och äter. Han tar vad som helst från kylen mitt i natten och äter det kallt.
Ibland är han hungrig redan innan vi somnar och då ligger han där och gnäller och gnäller tills jag blir less och går ner och värmer något åt honom.
Typ matlådan som jag tänkt ha med mig på jobbet.

Men nu har jag bytt jobb och har inte haft med mig matlåda en enda gång under veckan. Första dagen åt jag två bananer och en mandarin. Andra dagen åt jag en nutrilettchoklad. Tredje dagen minns jag inte, jag kanske inte åt något alls. Jag kanske håller på att dö av svält. Fast det märks inte direkt på några kläder så antagligen får jag i mig alldeles tillräckligt.

Den där andra veckan, då vi har barnledigt, det är då jag tänker att jag ska vara kreativ och testa nya rätter i köket, göra starka saker och äta sånt som inte är så barnvänligt. Men usch, jag har inte orkat vara så kreativ lately. Det blev kycklinggryta och kycklinggryta förra veckan. Två olika, goda.

Förra helgen skulle vi ha varit barnlediga men det var vi inte. Då köpte jag hem 11 paket nudlar och sa just så, att vi är barnlediga, varsågoda, det blir nudlar i helgen.
En förfärlig människa, det är vad jag är. En förfärlig moder som ger nudlar till barnet som växer som mest.

P.S Så mycket äter dom inte. Så mycket handlar jag inte. Så farligt är det inte. Men jag tycker om att överdriva. Det blir mycket mer dramatiskt på det viset.

3 kommentarer:

kaatariina sa...

Glöm inte att andas :-)

Det där med det eviga matlagandet... tycker att jag också är där. Det är så tråkigt att stå vid spisen. Mackor har väl ingen dött av ;-)

Ha en fin vecka!

Susanne sa...

Dramaqueen ;)

Ann-Sofie sa...

Även om det är överdrivet så kan det ju kännas så och det är ju det som är huvudsaken :)

Näe men jag kan känna igen känslan att man laga och laga och aldrig åt själv, nuförtiden är vi bara 3 vid middagsbordet och oftast så portionerar jag upp maten i köket innan den landar på köksbordet.

Så vad är det nya jobbet?

Kram