18 juni 2014

Ett skogsäventyr

Hej alla glada. Jag sitter i Dans buss och frustar. Efter jobbet skulle vi åka ut i skogen för att äventyra oss och göra hemliga saker. Jag kör.
Nu står han utanför och kastar kottar på bussen. 
I alla fall, först så bråkar han över att jag kör i varenda grop men grejen är ju att på grusvägar så är det gropar överallt så det är liksom bara att välja mellan att köra i groparna eller rätt in i skogen.
Sen var jag för seg att slå av vindrutetorkarna. 
Och en bit in på färden så insåg vi att vi var på fel spår så vi skulle bli tvungna att vända. Jag skulle då alltså först backa kanske 5 meter för att svänga in på en minimalisk vändplats och sedan backa ut. 
Det började helt ok, jag backade, svängde in och frustade en stund innan det var dags att backa tillbaka ut igen. Jag backade, det slirade. Då SKREK DAN åt mig!!! Jag minns fan inte ens vad han skrek för det var ett sånt vrål så att mina trumhinnor sprack och vaxet bara sprutade i hela bussen.
Då fick jag nog, stegade ut ur bussen och rakt in i skogen. Arg.
Då ropade han efter mig och jag ropade tillbaka att jag tänker fan i mig inte backa,  det fick han göra själv.
Efter en rätt så kort stund av övertalning gick jag ändå tillbaka och gjorde mitt allra yttersta för att backa ut bussen, som inte är stor som Länstrafikens bussar men som en typisk hantverkarbuss, och det gick ju väldigt bra när han guidade mig på ett lite mer pedagogiskt sätt, istället för att djungelvråla.

När vi kom ut på landsvägen mot helvetet så klagade han att jag körde för sakta. Sen körde jag för fort. 

Och nu stod han alltså för en liten stund sedan och kastade kottar mot bussen medan jag satt och bloggade i godan ro. Dessutom fick jag inte skriva färdigt utan att han hann lägga i backen eller vad det var så det säkerligen var väldigt nära att jag körde ner i ett dike. 

Nu är vi hemma. Jag tror att jag måste ta mig en stärkande jäger, en skål med smirnoff eller en dunk med starkvinsglögg för att lugna mina stackars nerver.

P.S Jaha, nu lät väl det här jävligt surt och hatiskt, men ni  som inte ser att det är skrivet med den där lilla glimten i ögat får väl läsa om och läsa rätt. Vi har superroligt tillsammans. Igår kväll på soffan till exempel så vart det reklam på televisionen, det var Jokk som hade reklam om något tranbär och då frågade jag Dan om han någonsin sett ett tranbär IRL? Han svarade nej, jag tror inte att dom finns på riktigt. Jag höll med och så skrattade vi. Direkt efter Jokk så var det en reklam där Rod Stewart medverkade, då frågade Dan mig om jag sett Rod någon gång, IRL? Näe, svarade jag, jag tror inte att han finns.
Så skrattade vi ännu mer och jag konstaterade att troligtvis är det nog ingen annan som skulle ha skrattat åt det där förutom möjligtvis Sara.

Hejdå!

4 kommentarer:

Nina sa...

Haha! Det är gott att höra att du lever, skrattar och mår bra! Backa runt i gropiga skogar kan man ju låta bli, men ja, det verkar ju rätt roligt det med! Glad midsommar på dig!

esterii sa...

Gladelig sommar till dig..

Shamrock sa...

haha - köra buss tillhör inte min favoritsysselsättning heller

Susanne sa...

Hihihi, låter som ett underbart skogsäventyr ;)