Är det någon som nångång fått den frågan?
Jag tror den är ovanlig.
Om det däremot är tvärtom, att en människa blivit smal, då haglar kommentarerna kring ens utseende.
Då har man all rätt att kommentera hur en annan människa ser ut.
Hur smal en ser ut.
Hur orolig man är.
Om en person går från lite övervikt till "normalvikt", en person går från "normalstor" till "liten", vad ger oss då rätten att kommentera hur han eller hon ser ut?
Men om någon går upp 10 kilo, då är det ingen som klagar?
Om man går upp 10 kilo så mår man bra, eller?
Ni kan gärna hjälpa mig att reda ut det här.
Under tiden ska jag göra plankan.
24 kommentarer:
Jag vet inte, här hemma säger familjen att det ser ut som att jag har början till en gravidmage.
Så jag går väl och gör plankan jag med då. :)
Ja, det där känner jag igen. Det är liksom lite mer legitimt att gå på en smal person än en "mindre smal"...
Plankan. Nu har jag glömt vad det är. Kan du uppdatera mig?
Ja du kan ju inte svara på det men det verkar som att det är helt ok att säga precis vad du vill till nån som är smal.
Jag har fått så många frågor genom alla år ang min vikt, direkt till mig och även tyvärr bakom min rygg så att mina dåvarande manliga arbetskollegor stod upp och försvarade mig.
Alla har vi våra olika intressen :) .. och haha, som jag känner igen mig! "Nu får du inte bliiiii nå smalare!!" Nähä, bestämmer vem då? Iofs har jag inga problem med den sortens kommentarer just nu, snarare tvärtom, men vänta bara.. när gravidkilona ska försvinna lär ju folket fasa över hur skelettlik jag ser ut. Fast jag inte gör det. Folk är knäppa.
Jag vet att det är så helt sjukt. När jag gick upp mina 10 kilo var det ingen som sa något men sedan när jag gick ner dem lade alla sig i om hur smal jag var och nu fick jag verkligen inte gå ner mer. WTF? Jag var ju bara tillbaka på normalnivå?!
Det där skrev jag också om för ett tag sedan. Det är ALDRIG ok att kommentera vikt (om inte personen i fråga frågar) Kram
Ingen kommenterar övervikten men gärna om man blivit av med kilon eller så möts man av tystnad fast man vet att man blivit massa kilon lättare. Ibland kan det vara befogat att fråga en redan väldigt smal människa som blivit ännu smalare om den mår bra. På jobbet resulterade det nämligen i att personen gick till doktorn och fick diagnos inflamation i sköldkörteln och därför rasat i vikt. Ibland är det bra att fråga men inte påpeka bara för sakens skull.
Om jag frågar någon hur den mår då undrar jag det också och förväntar mig att lyssna om personen i fråga inte mår bra eller har mycket roligt att berätta men dom flesta är väldigt ytliga och vill bara höra ordet bra och lämna samtalet därhän.
Jag har fått kommentarer om både och.. Inte okej att få frågan om när set är sax? I våras fick jag en fråga från en kvinna på träningen: jaha du kämpar på, när var set du skulle ha? Gissa om jag blev ledsen:(???
Har oxå gjort plankan nyss i alla olika former;)!
Kram K
ja du. Folk är lustiga. Jag fick en sån fråga- eller mer ett påstående- härom dagen;men gud vad smal du är- så där smal har du aldrig varit.
Eh..
Jo.
Men det är som om många anser att bara för att jag fått trillingar så ska jag vara knubbig.. Märkligt.
Mycket intressant tanke du väcker. Finns fler såna där oacceptabla frågor som folk häver ur sig; jaha- och när ska ni skaffa barn? eller som en sån fråga jag får av vilt främmande människor; jaha, men då behöver inte du ha fler barn nu då. Eh..
Vavavava??
Kram till dig!
Det är nog mer "sjukdomsförknippat" när någon rasar i vikt. Jag tror det kommer från det. Men jag håller med dig, lite stört att det är mer okej åt ett håll...
Jag orkar knappt kommentera detta...
Är det ngt jag HATAR så är det all JÄVLA kroppshysteri.
"Åååångest...åt en hamburgare..."
"Hurra, jag köpte barnstorlek"
Osv..osv..osv..
Nä fy fan.
Alla ser ut som de gör.
OK??
Började kommentera men det blev för långt.
Skrev ett inlägg i min blogg istället och länkade hit!!
Sv: Det är klart att det är kroppshysteri. Varför ska folk ens kommentera andras kroppar????
Alla ser ut som de gör.
Men inte hjälper vi till (jodå, jag kan jag med) att förminska denna hysteri med att hela tiden berätta alla bantningsknep, hur mkt vi gått ner eller att ha mage att kommentera andras utseenden.
Varför tror du människor frågar denna "kompis" om hur hon mår om det inte är en sjuk värld vi lever i?
Och jo.
En del kan faktiskt må bra av att gå upp 10 kg.
Tro mig.
Att fråga hur någon mår, på riktigt, dömer inte kilona på kroppen. Så alla kommentarer om tjock, smal, kilo hit eller dit är trams och dumt.
Jag tycker att man över lag ska vara FÖRSIKTIGT med vad och framför allt HUR man säger/tar upp olika saker!
Men däremot tycker jag inte att man ska ignorera om någon person som är "normalviktig" rasar 10-15 kg i vikt och ser jätte-, jättesmal ut. Fetma är förvisso inte bra för kroppen, men anorexia är (enligt mig) värre/farligare och ska inte ignoreras om man kan upptäcka det i tid.
Självklart är det så Västgötskan, men i det här fallet handlar det inte om det,som tur är.
Jadu Malla. Jag har ingenaning, men ja ha också funderat på det. Och att man dessutom blir "sååååå fin" när man gått ner i vikt. Man får inte höra nånting om man går upp i vikt. Fast de kanske är då man behöver höra de? Eller inte, ja vet it. Men jag borde också göra plankan varje dag.
Du nästa utmaning - plankan! Kom igen, ta den utmaningen - I need it!
Vi tycker ju egentligen lika här.
det är så totalt korkat att ens kommentera andras utseenden.
Dagens outfit: kanoooon, nestan festutstyrsel tycker jag.
Maten: Blir vansinning när jag tittar på den... dreglandes alltså.
Nu till det här inlägget: Ärligt talat vågar jag inte att säga till en person: "Gud vad du har blivit tjock, dags att gå ner i vikt kanske."
Vågar du!???
Å de flesta som har gått ner i vikt är ju så himla glada att höra ens uppmuntrande kommentarer så...
Människor resonerar som så att eftersom smala människor är så förbannat lyckliga så får de tåla att bli anklagade för att se sjuka ut. Tjocka människor å andra sidan anses generellt vara rätt svagsinta och kan överhuvudtaget inte hantera kritik så då håller man tyst. Det är rubbat men det kan vara så som det resoneras.
Hej!
En av mina allra första kommentarer här på din blogg handlade om precis det här.
En granne till mig hade länge varit överviktig och pratat om att hon ville gå ner, träffade hennes inte på några veckor och när vi sågs igen såg jag att hon hade gått ner väldigt mycket (22kg närmare bestämt kläckte ur mig ett j-vl dumt "grattis" tills hon började gråta, hon hade fått cancer...
:(
Jag har den senaste året ätit en medicin som gjort att jag lätt, utan att krydda har gått upp tio kilo. Mestadels vätska men ändå, vissa dagar har jag sett ut som en luftballong. Att jag sedan inte fått träna på det har ju inte gjort saken bättre. Och helt plötsligt har det kommit upp många samtal om barn osv. Jag har ibland kännt ett inslag av torrets (??) och velat skrika "det är min medicin som gjort att jag blivit stor !!" Men varför känner vi egentligen ett behov av att försvara vår kroppsform inför andra ??!!
Blev återigen tvungen att skriva ett inlägg om detta, kommer aldrig över det :-)
Skicka en kommentar